The US Vasalopp och Svenskbygder som ger känslor

I våra resor som vi gjort här i USA har historia präglat mycket av resorna. Både Niklas och jag är väldigt intresserade av just historia så barnen får detta på köpet. Vi har gjort djupdykningar ner i den amerikanska historien men när vi flyttade hit läste vi också om Wilhelm Mobergs böcker om Utvandrarna. Så i New York i somras hittade Niklas sin morfars bror i data registret på Ellis Iland som de inte hade hört av sen han flyttade till Amerika. Sen flera månader tillbaka hade vi planerat denna resa till Minnesota och verkligen få se mer av svenskarnas historia men även för att köra Vasaloppet här i USA.

Så vi landande i Minneapolis torsdag eftermiddag och hade som uppdrag att hitta nya skidhandskar åt Niklas eftersom han hade lagt de andra kvar i Charleston när vi var där i januari. Men vi hittade en ytterst bra skidbutik där Niklas hittade både det ena och det andra. Tom Fredrik blev inspirerad och blev skidsugen till Niklas stora lycka.

Fredag gick i spåren av svenskarnas historia. Vi åkte nord öst ut från Minneapolis och kom till byn Chisago City. Här välkomnades vi av svenska flaggan och det var här Wilhelm Moberg cyklade omkring i trakterna för att skriva sina böcker.

Nästa stopp strax efter var byn Lindstom, här möttes vi av statyer av Karl- Oscar och Kristina. Det var i denna byn fast utanför de skulle ha haft sitt hus ”Nya Duvemåla”. I Lindstom stod det mesta på både svenska och engelska, så vi passade på att fika i Swedish Inn som var ett litet kafé/lunchställe där svenska pannkakor och kanelbulle smakade gott. I detta område är det väldigt likt den sörmländska naturen. Det är platt, mycket åker mark, björk och asp. Det känns som att man kör hemma på vägarna utom att husen inte är röda trähus.

Nu vände vi norr ut mot Mora. Här skulle alltså starten gå i morgon och vi behövde hämta ut nummerlapparna. Här träffade vi på både den svenska delegationen från svenska Vasaloppet och det kinesiska Vasaloppet (en sörmläning från Strängnäs), svenska åkare och väldigt många pratglada och nyfikna amerikaner som ville veta hur det kom sig att vi svenskar kom till dem för att åka. Vi passade på att inspektera banan vid Eldris där första dricka stationen var utefter banan.

Väl tävlingsdag var vädret lika stålande fint som de andra dagarna och en temperatur på ca -15 grader. Våra ansikten har under tiden här glömt av hur kallt det känns… kroppen värmdes av kläder och hand värmare och under dagen blev solen riktigt skön. I värmetältet samlades alla åkare, loppen var upp delade i 5 olika starter, längder och stilar. Niklas var anmäld till The Wasa som var 58km skate och jag till The Bellringer som var 13 km skate. I tältet kunde barnen sitta både varma och nöjda medan de väntade på oss. Fast de var ju förstås med under starterna och hejade. Startskotten kom av tre poliser som fyrade av ett skott var i sina gevär. Mora centrum fylldes av snö på gatan så både start och målgång kunde ske precis som i Mora i Sverige. Moraklockan ringde hela dagen och gav en härlig inramning av racet. Under och efter loppet serverades både vatten, energidryck och blåbärssoppa. Priser till de bästa var självklart dalahästar influgna från Nusnäs. Det var en himla god stämning och de hade verkligen gjort en bra upplaga av Vasaloppet. Det enda jag kunde sakna var Vasalopps jingeln…

Att vi inte hade stått på varken skidor eller snö på två år kändes verkligen i kroppen.  Rullskidsträning i all ära men att vara på snö är nått annat. Veckan innan hade Niklas i samband med att han skulle göra skidorna klara för vallning dragit axeln ur led igen men denna gången gick den inte helt ur led utan efter att han legat på golvet en stund, hängt över papperskorgen för att han behövde kräkas och andats hoppade den tillbaka i läget igen och vi behövde inte åka till sjukhuset denna gången. Men vi tejpade axeln rejält för att den skulle vara stabil under loppet och det gick vägen. För oss båda gick det ändå himla bra och vi är nöjda. Banan var inte särskilt kuperad, snön var stenhård och vi var båda totalt slut i vader, lår och armar när vi var i mål.

Söndagen använde vi oss av att utforska Minneapolis och San Paul. Som är två stöder i ett fast Mississippi delar dem mitt i tu. I San Paul planerade vi in att åka till Prince museet men väl där var allt så skumt att vi inte gick in. Inga skyltar, information eller entré. Man körde in till ett fabriksområde med en vakt som ville se en biljett vi inte hade. Han visade vägen som vi skulle åka för att kunna köpa en biljett för att sedan komma tillbaka och visa upp den… vi blev hänvisad till en plats där det satt en kille i dreads 20 års åldern i en frusen bil (förlåt våra förutfattade meningar) men att sitta i denna bilen i -15 grader var inte helt naturligt. Han sa att vi skulle köpa biljetter one line och sedan åka tillbaka. Nej, det blev inga biljetter och vi åkte inte tillbaka. Vi åkte istället till Mall of America, ja nu vet vi vart Mall of Scandinavia kommer i från. Ett enormt varuhus med ett inomhus nöjesfält i mitten. Det var det som lockade oss dit, Gustav och jag åkte berg och dalbana tills hans migrän sa stopp och Fredrik tog med sig Niklas i krockbilarna sen var han också nöjd.

Så istället åkte vi till American Swedish Institute. Ett museum inne i Minneapolis där svenskarna som kom hit startade en tidning. Här finns nu en kost utställning och historiska saker bevarade från förr. Men framför allt kom vi för mat och fika 🙂

Innan vi åkte tillbaka till hotellet var vi tvungna att kolla in arenan som de spelade Super bowl finalen i förra söndagen!

Annonser

Christmas road trip

1000 år och 1000 mil, vi sitter i samma bil! Nej, riktigt så var det inte men tackar ändå Bo Kaspers för liknelsen 🙂

På 8 dagar hann vi åka lite drygt 280 mil, det är långt men Gud så bra det gick. Vår plan och vårt mål var att komma till New Orleans. Men från oss skulle rakaste vägen bli att åka samt väg två gånger och vem vill väl det? Nej, istället kom Niklas på den briljanta idén om att ta vägen via Tennessee ner. Det skulle innebära att vi kunde ta mindre vägar och få se lite mera. Så det är klart att vi gjorde det. Onsdag morgon innan jul drog vi iväg efter frukost och åkte upp till Asheville NC ca 2,5 timme hemifrån, där stannade vi får lunch. Sen körde vi vidare över bergskedjan Appalacherna till Knoxville. En ganska liten stad som vil tillbringade första natten i. En mysig stadskärna och eftersom det var jultider var det massor av folk ute på kvällen. Torget hade en isbana som Fredrik väldigt gärna hade velat vara uppe och stilat lite på men fick inte för sina tråkiga föräldrar då han inte hade någon hjälm, ingen annan hade någon hjälm och ingen kunde åka skridskor så det var direkt livsfarligt där ute, men underhållande att stå bredvid. Vi hittade en riktigt bra och mysig restaurang precis vid torget med gångavstånd hem till hotellet. Knoxvilles befolkning hade också ett stort antal uteliggare som fanns runt omkring stadskärnan. Vilket blev lite absurt eftersom teatern i stan hade premiär samma kväll med röda mattan och finklädda människor vimlades. Stan var ganska sliten men man såg också att de jobbar på att restaurera och få tillbaka stadslivet. Lite sköna butiker med både kläder, skor och hattar för att passa in i countryns förlovade stat.

Nästa dag körde vi genom Alabama. En väldigt fattig stat med mycket trailer parks, där vissa trailers inte längre gick att bo i. Utan då hade de i stället ställt en buss utanför och flyttat in i men hade ändå kvar sakerna i sin fallfärdiga trailer. Vi körde i ca 5 timmar tills vi kom till Montgomery. Här tänkte vi stanna för natten. Hittade ett väldigt bra hotell, eftersom vi i förväg inte hade bokat hotell på vägen ner. Bodde precis vid Alabama River, där slog historiens vingslag. Montgomery var en knutpunkt på slavtiden, då man innan järnvägen transporterade alla de slavar som skulle till södern som sedan såldes vidare på marknaden här. De gick bundna till armar och ben både vuxna och barn, från Charleston och hit vilket tog några veckor. Ändå tills slavarna hade byggt järnvägen som de sedan transporterades på istället. Här kunde de sedan via båt fraktas vidare mot södra kusten. Det var också i Montgomery som Rosa Parks vågade sätta sig på de vitas säten i bussen. Det finns mycket minnesmärken och information runt omkring i stan att läsa. Det är så intressant!

Nu var det dags att faktiskt åka hela vägen ner till Louisiana och New Orleans. Men för att komma dit var vi tvungen att passera en bit in i Mississippi.

New Orleans hade dagen innan julafton en stor fotbolls match där deras egna Saints spelade mot Atlantas Falcons. Det var god stämning och mycket människor. Många var ju så klart på matchen men också varenda restaurang visade matchen på tv. Så en lunch i solen utomhus med vrålande supportrar var minst sagt stämningsfullt. Hittade en tysk restaurang som tillverkade sin egna öl, väldigt god mat och god öl! Vi tyckte att vi hade suttit nog och valde därför att gå omkring och se och framför allt uppleva New Orleans. Så mycket människor som man inte ser åtminstone inte är i vårt bibliska North Carolina. Just den bibliska delen var inte så stor, men all musik, uppträdanden, fantastiska hus och  mat var desto bättre. I French Quarter där den stora Mardi Gras håller till var inget ställe vi gick till på kvällen med barnen, men under dagen var det en super rolig upplevelse. På själva julafton blev det inte nån direkt julmat men istället blev det Cajun inspirerat och det var väldigt gott.

Nu var det äntligen dags att åka till stranden, barnen väntade på att få spela fotboll. Det är ju inte badsäsong men vi hade bort in oss på Orange Beach, bara för att få vara. Vilket ställe! Helt underbar vit sand, hotell och beach hus som låg precis vid vattnet men ändå inte särskilt exploaterat. Baksidan av vårt hotell låg mot en sjö där alligatorerna brukade komma fram till frukost, men just när vu var där hade de nog frukost någon annanstans för vi såg aldrig till dem. Istället blev det bad i utomhuspoolen, lek på stranden och promenader på trailsen. Det blev några sköna lugna dagar innan vi började åka hemår igen.

För att slippa åka samma väg så tog vi en liten kort sväng in i Florida, så vi betade av ännu en stat under resan 🙂

Men sen var nästa stopp Atlanta Georgia, nu började vi längta hem… Första kvällen hade Niklas bokat biljetter till NBA match Atlanta Hawks vs Washington Wizards. Vi hade ju inte varit på en basket match i högsta ligan innan. Kul upplevelse och att Atlanta hämtade upp sig och fick vinna var ju ändå roligare. En stor stad men som inte kändes så stor eftersom själva stadskärnan var ganska kompakt. Allt låg på samma ställe, praktiskt och bra. Vår plan var att se Atlantas Aquarium som är ett av väldens största. Ett riktigt roligt ställe, där vi flera gånger överraskades av att det var så bra.

Sen har också Coca-Cola sitt museum där vilket förstås barnen ville gå på. I efterhand tyckte de bättre om aquariet. Men på museet hade de förstås utställning om drycker historia och höjdpunken var att få smaka på olika drycker som Coca-cola äger runt om i världen. Sen var det ganska skönt att få sätta sig i bilen och veta att nästa stopp var hemma, men vi passagerare South Carolina innan vi slutligen såg North Carolina skylten. Borta bra …

Sweet southern

Thanksgiving är för oss en långhelg och förstås vill vi ju passa på att resa på semestern. En helg utan hockeyhallar är ju ovanligt.

Redan på onsdagen drog vi ner mot South Carolina och till Hilton Head. En ö som är knuten till fastlandet via broar. Vi hade hört mycket gott om detta stället och hade höga förväntningar. Vi bodde så bra med 3 minuters promenad till stranden. Hårt packad sand vilket gjorde det utmärkt till cykel utflykt. Vi tog en strand promenad när vi kom ner på em och bara njöt av hav och sand. Jag blev kär i ön på en gång, fantastisk miljö som inbjuder till alla tänkbara utomhus aktiviteter (rullskidor, löpning och cykel hann vi med).

När vi vaknade dagen efter hängde regnet i luften och det regnade ganska friskt senare under dagen. Så det blev en utflyktsdag med bilen, vi hade tagit med oss golfgrejerna eftersom ön är ett riktigt golfmecka men i det vädret höll vi i bilen. Hittade ett mysigt fik men annars var det mesta stängt eftersom det var Thanksgiving vilket innebär att på kvällen börjar black Friday och då öppnar affärerna på kvällen. Men vi gav oss inte iväg bland alla andra på kvällen ut i affärer utan åt istället en väldigt god kalkon middag.

Nästa dag drog vi till Georgia och Savannah. En vacker hamnstad med massor av historia. Vi fick guidning runt om i stan och strosade även omkring själva. Var också på ett alkohol museum eftersom just alkoholen hade gjort ett stort avtryck i Savannahs historia. Av allt vi såg tyckte barnen att museet var bäst. Kanske hade det med Moonshine att göra 😉

Savannah har en historia även med pirater och såklart har bomullen satt stora spår i staden.

Jag trodde ju att jag skulle få se massor av ångbåtar vilket är vad jag förknippar Savannah med men detta var det ganska dåligt med. Men i Hilton Head i regnet fanns i alla fall en, så jag kunde bocka av det på min lista.

En riktig lång cykeltur på ön stod på schemat dan efter. 2,5 mil avverkade med drygt 1 av dem på stranden sög ordentligt i barnens ben. De trampade på och vi passade på att spana på alla vackra strandhus som ligger direkt vid beachen. Sen hade vi också på vår lista att se Sea Pines. Ett Community med egna stränder, marinor, golfbanor och en mängd olika hus man gärna hade kunnat tänka sig att ha som sitt eget. En glass i solen och bara njuta och insupa miljön var underbart.

I veckan har Niklas jobbat i Memphis och planen var att komma hem i kväll. Nu ställde ett snöoväder till det så alla flyg ställdes in. Så Volvo gänget bestämde sig för att köra hem. En resa som i vanliga fall tar 10 timmar att köra, är nu lite osäkert hur lång tid det kommer att ta. Förhoppningsvis är vädret bra i bergen mellan Tennesse och North Carolina. Hos oss har vi nu hela 2 cm snö på backen, så det är trafikkaos kan vi lova! Men vi är glada om han kommer hem i natt någon gång istället för att stanna kvar själv. Tur att de är många i bilen så de kan turas om att köra. Nu måste vi bara ner till Charlotte i helgen och hämta Volvon som står på flygplatsen och väntar….

En känslomässig basketmatch

Förra fredagen bestämde vi oss för att åka på vår första college basketmatch då Wake Forest hade hemma match. Denna matchen inföll samtidigt som Veterans day firades här i USA. Alla militärer, SOS personal och piloter firades högtidligt innan matchstart.

I paus fick vi också vara med om när 10unga tjejer och killar svor in sin ed för armen och att tjäna landet. Dessa unga vuxna skulle nu alltså påbörja sin resa att försvara sitt land. Med så mycket ära och stolthet de gör detta med lika mycket skräck i mitt mammahjärta som jag ser det. Att tänka sig att mina egna barn skulle offra sitt egna liv och framtid i denna otäcka värld vi lever i fick mig att nästan gråta bland alla dessa människor. Dessa känslor och tankar har också etsat sig fast och gör sig påminda nästan varje dag. Ibland slås man verkligen hur stor skillnad det är på detta landet och Sverige. Ofattbara traditioner, seder, möjligheter som jag som svensk har svårt att relatera till. Det är också svårt att med ord förklara även om de flesta av er har sett hur otroligt stolta amerikanerna är för sitt land i samband med tex sport.

I förra helgen delade vi annars upp oss eftersom Fredrik hade hockey tournament i Virginia åkte Niklas och han dit. De hade en super rolig helg med massor av hockey och teamaktiviteter. Här är Fredrik tillsammans med en av sina bästa lagkompisar, han kanadensare och Fredde svensk.

Gustav hade sin sista fotbolls turnering inför hösten. En kall och blåsig helg men som slutade bra för laget, dock med en förkylning för Gurra. Så vi fick fira med en go kebab som just slagit upp portarna inte långt från vårt hus!

I veckan har Fredrik haft typ skoljoggen på skolan. De har samlat in pengar till datasystem på skolan. $28 000 samlades in från föräldrar, släkt och vänner. Helt otroligt och galet att det går att samla in så mycket frivilliga pengar för att alla lärare skall få egna datorer och att två smartboards skall köpas in. Men lyckliga barn med mycket spring i benen i alla fall.

I helgen har det bakats både lussekatter och pepparkakor. Lussekatter utan saffran eftersom detta helt glömdes bort att köpas i somras. Och pepparkakor tillsammans med amerikanska kompisar till Fredrik. Lyckat och gott, så nu tuggar vi godsaker så mycket vi kan.

Helgen avslutades med lite golf. Soligt men väldigt blåsigt, så det var bra kallt i slutet. Kul att vara ute på banan med grymma barn även om Fredrik tyckte att det var roligast att hoppa i och ur golfbilen i farten 😂

Nu blir det två dagars vecka innan Thanksgiving börjar och vi åker på semester.

En festlig Halloween och kärt besök

Halloween är ju en ofantligt stor festlighet här i USA. Mycket större än vad vi hade kunnat ana, så det är inte underligt att barnen har längtat. Som extra kul hade vi kusinbesök här under denna tid. Trädgårdar är pyntade och alla utklädanden är tillåtna. Efter förra året köpte jag på oss lite mer pynt på rean, tyckte då att det kändes som att vi hade en hel del saker. Men när grejerna väl kommer upp så ser det lite fjuttigt ut mot många andra. Men här kommer lite bilder hur vi hade det.

I en vecka hade vi besök av faster Lina och kusin Elisabeth. De landade i Charlotte och var med oss i vår vardag under dessa dagar. Det hann bli både träningar, matcher, lunch med Fredrik på skolan, shopping, restauranger, donuts och mycket mer. Jetlagen gjorde sig påmind under detta korta besök så att sola i solstolen eller läsa böcker var verkligen välbehövligt för dem under deras lov.

Eftersom vi var bjudna på halloweenfest var prio att hitta dräkter till alla. Niklas pilotkostym var beställd via internet och som precis hann att komma.

Under själva Halloween gick killarna i skolan men sen var det bråttom hem för att hinna rigga till kvällen. Lina och jag satt ute på garageuppfarten och njöt av kvällen och alla fantastiska kreationer. 150 godisbitar delades ut, sen hade vi slut och fick släcka ner lampan utanför så de visste att det inte var nån idé att knacka på. Barnen kom hem efter 2,5 timmas promenad med godis som räcker ett tag…

Medan Fredrik var på field trip med skolan till Raleigh. Där de var på naturhistoriska och historiska museet vilket passade honom perfekt. Var tjejerna på outlet shopping. Lina var i himmelriket och gjorde fantastiska fynd, det var fullt på vägen hem!

Himla kul att de kom och ville se vad vi upplever och hur vi bor. De fick slita hårt med både löpning, tennis och PT träning på Sport Center. Det har varit så kul, det avslutades med Bean Boozel vilket inte alltid smakade så gott…

Nu väntar några veckor till innan ledighet och snart jul. Tills dess skall vi resa lite, dricka glögg som kunde inhandlas på Ikea när vi ändå var i Charlotte och baka pepparkakor.

Carolina fall

Säga vad man vill om att bo i bibelbältet, attans vilket gött väder det är! Carolina fall (höst) är fantastiskt. Shorts och t-shirt på dagarna även om lite kallare och regn inslag har funnit pga alla Hurricanes som har farit förbi.

Det är mest träning och matcher som avlöser varandra och eftersom Niklas är ute och far nästan hela oktober blir det lite snärjigt i mellanåt.

Fredrik hade i helgen matcher på en militärbas 2 timmar i från oss. Jag tyckte detta skulle bli oerhört intressant att få komma till. Barnen förstod nog egentligen inte hur speciellt det var. Stora spärrar för att komma in och området rymmer en hel stad med skolor, sjukhus, affärer, museer, bostäder, sportarenor och så klart men massa förberedande saker för de militära. Denna bas är en av de största här på östkusten och det är här ifrån de får sin sista förberedande utbildning innan de skickas ut i världen. Så barnen till dessa skulle vi nu alltså möta. Med nervösa känslor och spänning gjorde laget en suverän insatts. Med glädje åkte de hem efter att ha vunnit och många har fått vara med om att göra många mål, där också Fredrik. Gurra var måttligt intresserad och såg på film hela dagen och missade sin brors uppvisning! Han är så härligt tonårsaktig 💞

Nedan följer lite bilder F försökte ta genom rutan när vi åkte hem.

<<
klas och jag var på kräftskiva för ett tag sen men inga barn var med. Så de var också sugna på lite goda kräftor så det fick det bli en kväll. Kräftor inköpta på Ikea 1,5 timma bort men så goda.

<<
närmar sig Halloween med stormsteg. Runt om börjar folk att pynta så vi behöver också ta tag i det och få det fint.

Vi åkte iväg på en utflykt idag tillsammans med tre andra familjer. Lite höstkänsla med Halloween stämning i 25 graders värme och Carolina Blue sky.

En labyrint i ett enormt stort majsfält där man skulle hitta stämplar för att hitta rätt monster. Vi tröttnade pga värmen efter drygt 30 minuter och behövde svalka oss i skuggan med vatten. Barnen körde vidare i studsmattor, kotåg och pumpkin patch. På detta stället finns också spooky woods, detta öppnar enbart på kvällen och jag är inte säker på att jag skulle våga gå dit.

<<
dans Niklas njuter av Sverige och jobba hinner han också en snabb sväng till Tuna nästa helg. Då hinner han gratta farmor som fyller år och kan man få en bättre present än att sonen kommer hem ❤️

Sen väntar vi besök av kusin och faster perfekt i tid för att få uppleva Halloween 👻🎃

Just det en liten bild på ett av alla diplom baren får som uppskattning i skolan. Liten obligatorisk godisbit i munnen på Fredrik ingår förstås också 😀

Härliga hösten

Hösten är absolut den bästa tiden att bo här i North Carolina. Visst har vi haft lite påhälsning av dåligt väder i form av regn men det var pga orkanen Irma. Men annars ligger medeltemperaturen på 20 grader under kvällen/natten och dagtid +30 med sköna vindar. I denna sköna tid kom mormor och Bruno på besök, en efterlängtad tid för både oss och dem. De njuter av sol och varma kvällar. Eftersom de vanligtvis inte hinner med att se våra barns träningar så har det varit fullt fokus på matcher och träningar.

Innan de kom var vi uppe på vårt High School en fredagskväll och såg på amerikansk fotboll. Fredrik hade med sig 4 kompisar så de hade fullt upp med att roa sig bredvid planen. Vi andra vuxna imponerades av dessa grabbar som tål så mycket stryk. Själv hade jag inte rest mig upp efter första påspringning.

Vi bestämde oss i alla fall för att åka på Wake Forest i Winston Salem när de spelade nästa hemma match. Grym stämning, massor med jippon runt omkring och förstås Tailgate! Så detta tog vi med mormor och Bruno på.

Barnen trivs i skolan. Fredrik har i år fått en grymt bra lärare så han är så nöjd. Men han får också uppmuntran och stöd, han kom hem med diplom i förra veckan för att han varit så hjälpsam och engagerad klasskompis. Gurra startade i ny grupp som i matten inte funkade alls. Men vi har fått byta så han läser i advance grupp så nu är det så mycket bättre. Samma lärare men med elever som vill och engagerar sig.

Fredrik hade sin första hockeymatch för säsongen i helgen. Niklas och killarna åkte upp till Virginia men tyvärr förlorade de stort men Fredrik hade gjort en bra match. Jag åkte med mormor och Bruno till Charlotte på bilutställning. Hela Nascar banan var fylld av bilar i olika sorter. Gamla, nya, snabba och starka, det fanns allt man kan tänka sig. Det var väldigt varmt att gå omkring nere i denna gryta i 40 gradig värme. Det frodade en förkylning på mig så jag har legat hela dagen, nu börjar Gurra klaga på ont i halsen. Så vi får väl se hur veckan startar i morgon.

Det är så friskt och hälsosamt i fjällen

Ännu väntar vi på klartecken från Amerikanska fotbollsförbundet på att Gustav skall få sina papper godkända för att få spela. Förra året lämnade vi bara in födelsebeviset. I år behövdes både visum, bevis på vart vi är adresserade genom typ en elräkning, arbetsgivarintyg för Niklas och ett gäng andra papper. Två tournamentes har han nu missat pga detta så nu håller vi tummarna för att han får spela i helgen som kommer.

Skolan har dragit igång och båda barnen är hittills nöjda med sin start. Nya lunchbagar, ryggsäckar och skolmaterial så nu skall vi klara oss hela läsåret.

I fredags eftermiddag körde vi till Ashewille. Vi firar Labor Day och där med långhelg. En sträcka på 2,5h sen var vi uppe i fantastisk fjäll miljö. Det kändes att luften här var mer höstig och kall. Nu är vi extremt bortskämda eftersom det på kvällen var 20 grader men vi upplevde det som kallt och hade långärmat.

Lördag fm åkte vi upp till Blue Ridge Parkway och skulle vandra. Det är inte helt lätt alltid att hitta rätt här, det finns fullt av stigar/leder att gå men om det är just den man själv har tänkt är inte säkert eftersom skyltar ibland saknas. Men barnen var nöjda och hungriga efter 5 km så vi åkte tillbaka ner för lunch.

Eftermiddagen ägnades åt MTB. Det är brant och backigt. Vi valde en blå trail som skall var medelsvår men med tanke på lutningen gick det åt tålamod. Enl Niklas skulle vi komma fram till en utkiksplats innan det bar av nedåt men tyvärr hade träden växt sig så höga att utsikten var en grön vägg! Men lite bars i magen så rullade vi igen.

Kvällen blev lite sen innan vi kom in till downtown för lite mat. Men god mat hittade vi på en restaurang inspirerad av New Orleans’ med Marti Gras inspiration.

Det passade ju himla bra inför vår julresa!

I går söndag bokade vi tubing. Att sitta i en uppblåsbar ring och färdas ner för en av USAs äldsta floder. Det tog 3 timmar, utan wi-fi och telefoner vilket var bra avkoppling för oss alla. Lite stress blev det dock när en stor orm kom simmande upp mot Fredriks ring men som tur var simmade bort. Oklart dock vad det var för sort eftersom de som jobbade på företaget aldrig sett en orm i vattnet tidigare. Vi hade planerat ytterligare en vatten aktivitet men barnen hade fått nog av åkande och önskade mer vandring. Så vattenfall stod på önskelistan.

Här träffade vi också på ett oidentifierbart djur. Ett sugrör, larv, mask eller något:

En ny kväll inne i downtown med vänner från Greensboro som också var i stan. Ashewille är ett litet mini Nashville med musik, barer, restauranger i en salig blandning. Vi hade råkat komma dit under musikfestivalen vilket gjorde att det var fest i hela stan. Man kunde hoppa ombord på ölbussen där man bara snackade och åkte runt i stan

Eller på ölcykelbussen. ( vilket jag inte fick kort på) ett stort bord med trampor som bara förflyttades genom stan med gemensam kraft, såg himla trevligt ut men inte så barnvänlig.

I dag när vi åkte hem idag stannade vi till vid ett nytt MTB ställe. Tror att vi var de första svenskarna som hittat dit, för det var inte lätt. På trailen mötte vi två björnjägare med hundar som var ute och rekade. Niklas frågade lite fint om vi behövde vara oroliga men de svarade bara med ett leende och sa att det finns mycket svartbjörnar i skogen, men vi varken såg eller hörde några!

Ett eldprov i barnen, denna bana skulle också vara medelsvår med med en klättring på 350 höjdmeter var vi mer bergsgetter än cyklister bitvis. Men så grymma och tekniskt duktiga de blir av dessa trails. Jag var grymt kissnödig och här får man ju inte lov att kissa i skogen men nöden hade ingen lag, när vi kom ut på en grusväg satte jag mig i dikeskanten där inga växter fanns där läskiga djur kunde finnas, vi hade inte träffat på en människa på över en timme. Men med byxorna på halvstång kommer en cyklist farandes, kan man ha mer otur! Hej, sa vi lite fint och började skratta och han for vidare.

Vi avslutade cyklingen med att doppa fötterna i en älv.

Underbar helg med mycket familjetid utan telefoner, e-post och täckning är bästa sätt att råda bot på stress. Vi är så glada över denna helgen!

Ett virus som ställde in semestern

När Niklas åkte tillbaka hem till USA så tog det 2,5 dygn innan han var framme. Denna gången var det inte bara inrikesflyget från NY som krånglade utan det startade redan i Köpenhamn. Där var de tvungna att byta bromsar på planet ( vilket är skönt) så blev de 2 timmar sena så han missade sin flight till Greensboro. Alla de senare flygen var fulla ( och som det senare visade sig inte heller gick pga fel i flygtornet i Greensboro) utan han blev kvar i NY över natten och fick inte ett flyg hem för än på kvällen efter. Detta flyget försenades också, så det ändrades till att han fick resa till Raleigh i stället. När de kom fram på morgonkvisten där fanns ingen personal så de fick ingen Gate att koppla sig till utan blev kvar i planet. Sen fick det bli en hyrbil så vid 04 tiden på måndag morgon var han här i Greensboro tillbaka, sov några timmar innan han åter var på Volvo.
När jag och barnen flög tillbaka gick det istället ganska lätt, flög SASplus med gott om plats. Enbart sista flygturen krånglade lite eftersom dörren inte gick att stänga. Så alla fick gå av igen, väskor lastas om till ett nytt plan. Bara 1 timma sena hit är enormt bra!!!

Vi hade tidigare bestämt oss för en road tripp när vi alla var tillbaka. Då hade vi en vecka på oss att hinna se Niagarafallen och Toronto men resan fick ställas in. System utanför Volvo som påverkar Niklas jobb hade drabbats av en Cyber attackvilket gjorde att grejer varken kom eller skickades som det skulle. Alla semestrar ställdes in och så då också vår resa, tråkigt men sånt är livet. I stället har vi hunnit med att träffa vännerna här igen vilket var härligt.
Att hänga i poolen, spela golf, äta glass är också semester.

Vi har även hunnit med att fixa inför skolan. Förra året när vi kom kändes detta som en stor djungel, vilket i år inte alls kändes lika svårt. Även om det är väldigt skönt i Sverige där man får allt i skolan.

I helgen var vi med en annan familj på Wet & Wild. Det är ett vattenland med rutschbanor, så barnen och de vuxna trivdes gott och var totalt slut när kvällen kom. Gurra har hunnit påbörja fotbollssäsongen vilket han tycker är bra. Så nu har vi två veckor kvar på sommarlovet, där skall vi hinna med båda grabbarnas fördelsedagar, en fotbollsturnering och sista cykeltävlingen i Wednesday series. Just det ja, vi skall fortsätta hänga vid poolen 😎
Ha det gött!

Äntligen semester

Sen barnen gick på sommarlov har dagarna hemma för oss mest bestått av bad i poolen, golf, träffa kompisar och fixa inför hemresan till Sverige. Sköna avslappnade dagar med massor av sol och värme. Midsommar firades med vänner under dagen/kvällen och såklart både sill, nubbe och dans kring midsommarstången (denna video är dock sencurerad från bloggen av ljudliga skäl 🙉😉)

Sista veckan innan hemresan var det en hel del som skulle fixas. Ju mer livserfarenhet jag får desto mer tid tar allt, vilket innebar att när det väl bar av till flygplatsen gjorde jag det utan plånbok! Så nu får jag leva på att Niklas snällt sköter betalningarna. Vi mellanlandade några dagar i NY. Här lånar vi min kusins lägenhet i Tribeca vilket är helt fantastiskt! Restaurangerna här och i Soho ligger på gångavstånd vilket vi inte är vana vid i High Point. Men det är så mycket som skall hinnas med här. Vädret är stålande sol med en värme som steker på bra mellan husen. Niklas har nu äntligen 2 dagars semester här vilket han prickade in en förkylning i. Han börjar bli bättre men nu börjar Fredrik att krokna. Här kommer ett axplock av upplevelser:


I morgon bär det av mot flygplatsen och Stockholm. Niklas jobbar 2 veckor från Tuna, det gör att han kan vara med oss lite längre i Sverige. Nu väntar vi på att få komma hem och kramas å umgås. Niklas har sedan 5 dagar ledigt innan han åker tillbaka igen, då stannar barnen och jag i 1,5 v till i Åmål innan vi behöver åka tillbaka. Så från oss säger vi hej på ett tag så kör vi nya tag på bloggen när vi påbörjar år2 i USA!